måndag 5 mars 2018

Psykologikurs förenar gymnasium och högskola

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om LUKE-projektet och samarbetet mellan andra och tredje stadiet. Nu har vi kommit så långt i processen att kursen "Psykologi efter gymnasiet" har hållits vid Gymnasiet i Petalax och jag vill i detta blogginlägg kort berätta om våra nya erfarenheter.

En ny gymnasielag är på kommande (2019) och en av nyheterna är att gymnasierna blir skyldiga att ordna en del av studierna i samarbete med högskolor. Inom LUKE-projektet har jag varit med och utvecklat en produkt som kan ses som ett exempel på hur detta samarbete kan utformas och genomföras i praktiken. I korthet handlar det om att gymnasiestuderande och högskolestuderande aktiveras och möts inom ramen för en ny tillämpad kurs i psykologi. Båda parter drar nytta av samarbetet i och med att de högskolestuderande erhåller akademiska studiepoäng och gymnasiestuderandena en tillämpad psykologikurs. Kursens mervärde är att den är gratis för deltagarna och den fungerar också samtidigt som kompetensutveckling för de psykologilärare som väljer att delta.

                                                                                     Foto: Mikael Nybacka

Initiativet till den nya kursen togs av mig i samarbete med professorn i tillämpad psykologi Patrick Jern vid Åbo Akademi. Hösten 2017 fungerade som planeringsperiod för själva innehållet som huvudsakligen utarbetades av två psykologistuderande vid Åbo Akademi; Emily von Julin och Christa Bäcktröm. Som handledare fungerade professor Jern. I januari 2018 började kursinnehållet utkristalliseras och i februari genomfördes kursen under två hela närstudiedagar (21-22.2) vid Gymnasiet i Petalax. Inbjudan till kursen riktades till alla abiturienter inom Vi7-gymnasierna samt Pedersöre gymnasium (som också är med i LUKE-projektet). Psykologilärarna inom respektive gymnasier uppmanades rikta inbjudan i första hand till de abiturienter som är intresserade av psykologistudier efter gymnasiet. I slutändan blev det sammanlagt tio gymnasiestuderande som deltog i den nya kursen "Psykologi efter gymnasiet". De flesta valde att endast delta i närstudietillfällena medan tre elever valde att också avlägga en avslutande hemuppgift för att få till godo en tillämpad psykologikurs. Denna hemuppgift omfattade planering och genomförande av en egen undersökning.

Vi valde alltså att namnge kursen som "Psykologi efter gymnasiet" eftersom tanken är att kursen ska bidra med en översikt av vad studerande kan förvänta sig av akademiska studier i psykologi. Vi valde att inte utforma kursen som en traditionell preppkurs eftersom antagningskriterierna till universiteten kommer att ändras inom de närmaste åren där fokus kommer att vara mer på studentexamensbetyget. Nedan själva kursbeskrivningen som skickades ut till deltagarna på förhand:

Syftet med kursen är att gymnasiestuderande bekantar sig med hur
psykologin ser ut efter gymnasiet på universitetsnivå. Kursen dras av
två psykologistuderande från Åbo Akademi och består av två
närstudiedagar.  Under kursens gång kommer vi att fundera på varför
forskning är viktigt för psykologi som vetenskap samt i arbetslivet.
Vi tittar bl.a. på myter och etiska frågeställningar inom psykologi
och arbetar delvis med dessa i grupper. Kursen kommer att fungera som
en bro mellan gymnasie- och universitetspsykologi där vi fördjupar oss
på både nya och bekanta områden. Examinationsformen för kursen blir en
hemuppgift som utförs efter närstudiedagarna.
 

Kursupplägget och genomförandet av kursen planerades alltså i huvudsak av högskolestuderande Emily von Julin och Christa Bäckström som fungerade som lärare och examinator i kursen. Deras upplägg gick i stort ut på föreläsningar som varvades med gruppdiskussioner och mindre övningar. Själva kursinnehållet kunde komprimeras i följande fyra huvudpunkter:

1) Presentation av utbildningslinjen för psykologi samt arbetsmöjligheter efter avklarade studier
2) Vetenskapligt tänkande och forskningens betydelse för ämnet psykologi
3) Evidensbaserad praxis och vanliga missuppfattningar inom ämnet psykologi
4) Forskningsupplägg och genomförande av en undersökning

                                                                                       Foto: Simon Hansell

Undervisningsmaterialet bestod i huvudsak av powerpointpresentationer som deltagarna fick ta del av via en molntjänst. Detta material uppskattades inte enbart av deltagarna utan också av de psykologilärare (3st) som deltog i kursen som observatörer. Utifrån min roll som psykologilärare upplevde jag det som mycket givande att vara med som observatör men också som deltagare i olika diskussioner. För oss psykologilärare på plats fungerade kursen som en slags fortbildning där vi fick tillfälle att syna vår egen undervisning i gymnasiet. Personligen upplevde jag mötet med universitetet som mycket meningsfullt med tanke på mitt fortsatta arbete. 

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi lyckats skapa en meningsfull och lyckad produkt som kan fungera som ett gott exempel på fungerande samarbetspraxis mellan andra och tredje stadiet. Tanken är nu att detta samarbete ska fortsätta och utvecklas med nya samarbetsformer. Ett exempel på en dylik samarbetsform är möjligheten för gymnasiestuderande att avlägga akademiska kurser redan i gymnasiet. I den processen har vi i dagsläget redan kommit så långt att vi skapat förutsättningar för gymnasiestuderande att avlägga två olika kurser i psykologi vid Åbo Akademi, nämligen kurserna "Personlighetspsykologi" och "Utvecklingspsykologi" med omfattningen 5 studiepoäng vardera. Dessa kurser kan gymnasiestuderande avlägga på distans. Vårens abiturienter vid Gymnasiet i Petalax som skrivet ämnet psykologi i studentexamen kommer att erbjudas denna möjlighet. Hur det går får jag eventuellt återkomma till längre fram.

För mera info. Läs artikel från Vasabladet 22.2.2018
och LUKE-publikationen av Utbildningsstyrelsen


Padlet - webbaserad virtuell anslagstavla

Padlet är ett webbaserat verktyg som fungerar som en slags virtuell anslagstavla. Du behöver registrera dig och skapa ett konto för att kunna använda tjänsten. I den här beskrivningen av Padlet koncentrerar jag mig på de funktioner som är tillgängliga i gratisversionen. Du kan också uppgradera till en betalversion med fler finesser som bland annat möjlighet till elevadministration och uppladdning av större filer. Min bedömning är att du klarar dig långt med de funktioner som gratisversionen erbjuder.

När du har skapat ett konto kan du börja skapa en ny padlet som alltså är en slags digital eller snarare virtuell anslagstavla eller vägg. Det finns olika sorters väggar som fungerar på lite olika sätt men gemensamt för dem alla är att du kan göra inlägg i form av text, bild, ljud eller video samt att alla väggar kan delas med andra för samarbete och redigering av olika grad.  Denna möjlighet till delning av olika slag (läsa, skriva, reglera och administrera) är ett välkommet inslag eftersom det möjliggör elevaktiverande uppgifter som stöder kollaborativt tänkande och arbete. Du kan också själv välja bakgrundsbild på varje padlet. Det finns fem olika sorters padlets. I alternativet "Vägg" så har du möjlighet att samla innehåll i en tegelliknande layout där du själv kan dra och släppa innehållet på önskat ställe. Se gärna som exempel den Padlet (Vägg) där studerande inom den valbara kursen i eklasstandem har samlat sina slutprodukter (dold tillsvidare).

Ett annat användbart alternativ är "Canvas" där du förutom att samla innehållet på önskat ställe också kan koppla ihop innehållsrutorna med varandra med hjälp av pilar. Detta alternativ lämpar sig för många olika sorters användningsområden, exempelvis som presentationsunderlag. Se gärna min egen Padlet (Canvas) som jag använt som underlag för att presentera tutorlärarverksamheten i Malax och Korsnäs. Se gärna också ett elevexempel där uppgiften under en lektion var att ordna tio olika händelser i kronologisk ordning samt att fylla innehållsrutorna med fakta. Uppgiften som jag gjorde bestod alltså endast av tio rubriker i form av innehållsrutor. Eleverna har därefter satt dom i rätt ordning och skrivit in fakta. Slutprodukten blev en översikt av fotspår i den ortodoxa kyrkans historia som delades med de andra kursdeltagarna.

Ett tredje alternativ är "Hylla" där innehållet samlas i kolumner brevid varandra. Detta alternativ passar bra om man vill ha en tydlig struktur bestående av enbart kolumner. I Malax och Korsnäs har vi inom grundläggande utbildningen skapat en plan för digital kompetens (klicka) bestående av en Padlet i form av "hylla". I denna padlet har vi alltså använt kolumner för att åskådliggöra olika slag av digital kompetens (rubriken) medan man kommer åt olika årskurser genom att skrolla inne i kolumnen. Se gärna som exempel vår plan för digital kompetens i form av Padlet (Hylla).

Det finns alltså flera olika alternativ av väggar att välja på beroende på syfte och funktion men i grunden skapas inläggen på samma sätt.  Alla väggar kan också ställas in så att eleverna kan kommentera och gilla varandras inlägg. Dessa funktioner skapar en större möjlighet till interaktion av olika slag, exempelvis kamratrespons. Se gärna följande instruktionsvideo där jag kort demonstrerar hur studerande kan skapa en egen Padlet inom ramen för den valbara kursen i eklasstandem. Till sist vill jag gärna påminna om att Padlet också finns tillgänglig som app i både Google Play och App Store. Min egen erfarenhet är att appen fungerar helt bra åtminstone för att läsa och komma åt väggar. Ifall man önskar skapa och arbeta inne i en Padlet rekommenderar jag webbversionen via en dator.