måndag 26 november 2018

Tutorlärarteam - en modell för lärares kontinuerliga kollegiala kompetensutveckling

I detta blogginlägg försöker jag framställa Tutorlärarteam-modellen i ett nötskal. I egenskap av IKT-pedagog har jag som uppdrag att hitta en fungerande modell för tutorlärarverksamheten i Malax och Korsnäs kommuner. I Korsnäs kommun finns tre skolor; Taklax skola, Molpe skola och Korsnäs skola. I Malax kommun deltar fem skolor; Övermalax skola, Yttermalax skola, Petalax skola, Bergö skola samt högstadiet i Petalax. Sammanlagt är det alltså fråga om åtta skolor och i varje skola finns en tuorlärare. Min roll är att koordinera tuorlärarverksamheten i alla dessa skolor och i detta blogginlägg ger jag en översikt av var vi står i nuläget. Vi inledde verksamheten hösten 2017.

Modellens grundpelare
Jag har definierat och namngett vår modell för tutorlärarverksamheten i Malax/Korsnäs som Tutorlärarteam - en modell för lärares kontinuerliga kollegiala kompetensutveckling. Modellens grundpelare är likvärdighet, kollegialt lärande och intern fortbildning. Likvärdighet innebär en vision om att alla skolor ska ha samma tekniska och digitala möjligheter att arbeta med pedagogiska och praktiska frågor i enlighet med de mål som stipuleras i läroplanen. Likvärdighet handlar också om att minska den digitala klyftan och att stärka kommunikationen och samarbetet mellan skolorna. I kommuner som Malax och Korsnäs med stora geografiska avstånd är detta givetvis en utmaning. Kollegialt lärande innebär i detta sammanhang att se varje lärare som en resurs för kompetensutveckling. En lyckad och effektiv koordinering av lärarresurserna möjliggör en konkret och praktisk kompetensutveckling som inte nödvändigtvis leds av enskilda experter eller sakkunniga (gästföreläsare) utan av de resurser vi redan har i lärarkåren på varje skola. Intern fortbildning härstammar ursprungligen från Petalaxmodellen där e-eftermiddagen har en central roll vid Gymnasiet i Petalax. I Tutorlärarteam-modellen innebär den interna fortbildningen på mikronivå att tutorlärarna leder olika former av fortbildning på den egna skolan. På makronivå innebär den interna fortbildningen att tutorlärarna får ta del av den fortbildning som sker i samband med de workshoppar som koordineras och leds av kommunernas IKT-pedagog.

Workshopparnas innehåll och funktion
Under läsåret 2018-2019 sammankallar IKT-pedagogen till intern fortbildning i form av workshop en gång i månaden (2h/workshop). Vi genomför läsåret i form av en roadtrip vilket betyder att vi håller varje workshop på en ny skola. Detta för att öka lärarnas insikter i varandras skolmiljöer och främja öppenhet, kommunikation och samarbete. Workshoppens beståndsdelar är input, pedagogisk diskussion och praktiskt arbete. Vanligtvis inleds workshoppen med en input i form av tips och trix från tutorlärarna. Detta innebär att några tutorlärare demonstrerar ett nytt digitalt verktyg eller tipsar om en bra webbplats eller metod som fungerat bra i undervisningen. En input kan i princip vara vad som helst som tutorläraren antingen har upptäckt själv eller snappat upp av nån kollega. Via dessa input stärks delningskulturen samtidigt som det främjar lärarnas kompetensutveckling. Den andra beståndsdelen är pedagogisk diskussion. Det innebär i praktiken att vi inom vårt tutorlärarteam diskuterar aktuella frågor kring skolutveckling överlag. Dessa frågor är i huvudsak av pedagogisk natur (kopplade till läroplanen) men de kan även vara av mer praktisk natur i form av olika tillvägagångssätt som lärarna gärna önskar diskutera. Vissa frågor (ex. relationsfrågor) kan upplevas vara för känsliga för att diskutera i eget kollegium och därför erbjuder vårt tutorlärarteam en annorlunda plattform där vi alla är delaktiga i skapandet av nya insikter och där vi kan sporra, uppmuntra och bekräfta varandra. Detta arbete bygger på gruppmentorskap där IKT-pedagogen får rollen som gruppmentor. Den tredje beståndsdelen som ofta avslutar en workshop är praktisk arbete kring önskat tema. Ibland sätts tiden på att alla tutorlärare får fördjupa sig inom ett tema (t.ex. programmering) eller så har man möjligheten att utifrån egna behov fördjupa sig i valfritt tema med hjälp och stöd av de andra tutorlärarna.

När det kommer till den interna fortbildningen som tutorlärarna själva ordnar på sin egen skola (mikronivå) så ser strukturen olika ut beroende på skola. I vissa skolor har rektorn drivit på ett systematiskt upplägg där läsåret kan bestå av sju interna fortbildningstillfällen i vilka skolans lärare måste delta i minst tre stycken för att få 1,5 fortbildningsdagar. I andra skolor har man ett mer flexibelt upplägg där tutorläraren ställer upp enligt individuella behov i kollegiet. Strukturen för de skolvisa fortbildningarna är ännu under utveckling och det tar tid för tutorlärarna att hitta sin roll i att skapa ett fungerande system på sin egen skola.

Temaområden och rollfördelning
Inom vårt tutorlärarteam har vi fördelat olika temaområden på olika tutorlärare. Detta innebär i praktiken att varje tutorlärare har fått i uppdrag att fokusera på ett visst tema som hen fördjupar sig i och försöker få praktiska erfarenheter av. Dessa temaområden är:
  1. Informationssökning och källkritik
  2. Kamratrespons och formativ bedömning
  3. Programmering
  4. Webbpublicering och upphovsrätt
  5. Upplevelsebaserat lärande
  6. Smartboardens pedagogiska potential
  7. Surfplattan i undervisningen
  8. Office365 (Teams)
  9. Temainriktade arbetssätt.
Dokumentation och kommunikation
Tutorläraren fördjupar sig i sitt eget temaområde under handledning av IKT-pedagogen och med stöd av övriga tutorlärare. Allt arbete dokumenteras i vårt team på Office365. Tutorlärarna har egna mappar i Teams där de samlar information och erfarenheter och alla tutorlärare har tillgång till dessa resurser (mappar) för att kunna lära sig mera och dela vidare till sitt eget kollegium. Förutom att verksamheten systematiskt dokumenteras i Teams (Office365) så används sociala medier  såsom Facebook och Messenger för kommunikation inom gruppen. Inom vår slutna Facebook-grupp informerar jag om kommande workshoppar samt om annat aktuellt medan tutorlärarna i sin tur ofta utnyttjar gruppen som resurs för att få svar på en viss fråga av praktisk eller pedagogisk natur. Tutorlärarna marknadsför också sina egna workshoppar i vår Facebook-grupp och bjuder således in andra tutorlärare till skolan (öppna dörrar). Vid behov håller jag kontakt med enskilda tutorlärare via Skype för företag (s.k IKT-dialoger).

Konkreta resultat och utmaningar
Vårt första verksamhetsår 2017-2018 innebar i stort ett sökande efter ett fungerande system där alla tutorlärare har en meningsfull roll. Att bygga upp en fungerande modell med åtta skolor i olika storleksklass och i två olika kommuner tar tid och kräver tålamod. Min bedömning är dock att vi kommit igång mycket bra och vi börjar nu kunna se mer och mer konkreta resultat av vårt gemensamma arbete. Ett exempel på konkret resultat är den plan för digital kompetens som vi tillsammans skapat. Denna plan har tilldelats alla skolor i Malax och Korsnäs men det är ännu för tidigt att utvärdera hur den tagits emot och hur väl den går att förverkliga. Den största utmaningen i vår verksamhet är av teknisk natur. Utrustningsnivån är rätt svag ute i skolorna och det behövs mer resurser till datorer och surfplattor. I nuläget har vi ännu en bra bit kvar till en 1-1-stuation, dvs en dator per elev. Bland lärarkåren är situationen dock betydligt bättre och i princip varje lärare har tillgång till en arbetsdator.

Avslutningsvis vill jag tacka Utbildningsstyrelsen och min arbetsgivare Malax kommun som är med och finansierar vår tutorlärarverksamhet. Utan finansiellt stöd vore det omöjligt att komma igång med dylik verksamhet. Samtidigt är min vision att denna modell i nåt skede ska bli självgående och mindre beroende av finansiellt stöd. Detta torde också vara möjligt med tanke på att den viktigaste resursen för lärarnas kompetensutveckling är lärarna själva. Vi behöver bara bli bättre på att identifiera och ta vara på denna resurs. Och det vill jag påstå att vi redan har blivit bättre på tack vare Tutorlärarteam-modellen.









måndag 5 mars 2018

Psykologikurs förenar gymnasium och högskola

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om LUKE-projektet och samarbetet mellan andra och tredje stadiet. Nu har vi kommit så långt i processen att kursen "Psykologi efter gymnasiet" har hållits vid Gymnasiet i Petalax och jag vill i detta blogginlägg kort berätta om våra nya erfarenheter.

En ny gymnasielag är på kommande (2019) och en av nyheterna är att gymnasierna blir skyldiga att ordna en del av studierna i samarbete med högskolor. Inom LUKE-projektet har jag varit med och utvecklat en produkt som kan ses som ett exempel på hur detta samarbete kan utformas och genomföras i praktiken. I korthet handlar det om att gymnasiestuderande och högskolestuderande aktiveras och möts inom ramen för en ny tillämpad kurs i psykologi. Båda parter drar nytta av samarbetet i och med att de högskolestuderande erhåller akademiska studiepoäng och gymnasiestuderandena en tillämpad psykologikurs. Kursens mervärde är att den är gratis för deltagarna och den fungerar också samtidigt som kompetensutveckling för de psykologilärare som väljer att delta.

                                                                                     Foto: Mikael Nybacka

Initiativet till den nya kursen togs av mig i samarbete med professorn i tillämpad psykologi Patrick Jern vid Åbo Akademi. Hösten 2017 fungerade som planeringsperiod för själva innehållet som huvudsakligen utarbetades av två psykologistuderande vid Åbo Akademi; Emily von Julin och Christa Bäcktröm. Som handledare fungerade professor Jern. I januari 2018 började kursinnehållet utkristalliseras och i februari genomfördes kursen under två hela närstudiedagar (21-22.2) vid Gymnasiet i Petalax. Inbjudan till kursen riktades till alla abiturienter inom Vi7-gymnasierna samt Pedersöre gymnasium (som också är med i LUKE-projektet). Psykologilärarna inom respektive gymnasier uppmanades rikta inbjudan i första hand till de abiturienter som är intresserade av psykologistudier efter gymnasiet. I slutändan blev det sammanlagt tio gymnasiestuderande som deltog i den nya kursen "Psykologi efter gymnasiet". De flesta valde att endast delta i närstudietillfällena medan tre elever valde att också avlägga en avslutande hemuppgift för att få till godo en tillämpad psykologikurs. Denna hemuppgift omfattade planering och genomförande av en egen undersökning.

Vi valde alltså att namnge kursen som "Psykologi efter gymnasiet" eftersom tanken är att kursen ska bidra med en översikt av vad studerande kan förvänta sig av akademiska studier i psykologi. Vi valde att inte utforma kursen som en traditionell preppkurs eftersom antagningskriterierna till universiteten kommer att ändras inom de närmaste åren där fokus kommer att vara mer på studentexamensbetyget. Nedan själva kursbeskrivningen som skickades ut till deltagarna på förhand:

Syftet med kursen är att gymnasiestuderande bekantar sig med hur
psykologin ser ut efter gymnasiet på universitetsnivå. Kursen dras av
två psykologistuderande från Åbo Akademi och består av två
närstudiedagar.  Under kursens gång kommer vi att fundera på varför
forskning är viktigt för psykologi som vetenskap samt i arbetslivet.
Vi tittar bl.a. på myter och etiska frågeställningar inom psykologi
och arbetar delvis med dessa i grupper. Kursen kommer att fungera som
en bro mellan gymnasie- och universitetspsykologi där vi fördjupar oss
på både nya och bekanta områden. Examinationsformen för kursen blir en
hemuppgift som utförs efter närstudiedagarna.
 

Kursupplägget och genomförandet av kursen planerades alltså i huvudsak av högskolestuderande Emily von Julin och Christa Bäckström som fungerade som lärare och examinator i kursen. Deras upplägg gick i stort ut på föreläsningar som varvades med gruppdiskussioner och mindre övningar. Själva kursinnehållet kunde komprimeras i följande fyra huvudpunkter:

1) Presentation av utbildningslinjen för psykologi samt arbetsmöjligheter efter avklarade studier
2) Vetenskapligt tänkande och forskningens betydelse för ämnet psykologi
3) Evidensbaserad praxis och vanliga missuppfattningar inom ämnet psykologi
4) Forskningsupplägg och genomförande av en undersökning

                                                                                       Foto: Simon Hansell

Undervisningsmaterialet bestod i huvudsak av powerpointpresentationer som deltagarna fick ta del av via en molntjänst. Detta material uppskattades inte enbart av deltagarna utan också av de psykologilärare (3st) som deltog i kursen som observatörer. Utifrån min roll som psykologilärare upplevde jag det som mycket givande att vara med som observatör men också som deltagare i olika diskussioner. För oss psykologilärare på plats fungerade kursen som en slags fortbildning där vi fick tillfälle att syna vår egen undervisning i gymnasiet. Personligen upplevde jag mötet med universitetet som mycket meningsfullt med tanke på mitt fortsatta arbete. 

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi lyckats skapa en meningsfull och lyckad produkt som kan fungera som ett gott exempel på fungerande samarbetspraxis mellan andra och tredje stadiet. Tanken är nu att detta samarbete ska fortsätta och utvecklas med nya samarbetsformer. Ett exempel på en dylik samarbetsform är möjligheten för gymnasiestuderande att avlägga akademiska kurser redan i gymnasiet. I den processen har vi i dagsläget redan kommit så långt att vi skapat förutsättningar för gymnasiestuderande att avlägga två olika kurser i psykologi vid Åbo Akademi, nämligen kurserna "Personlighetspsykologi" och "Utvecklingspsykologi" med omfattningen 5 studiepoäng vardera. Dessa kurser kan gymnasiestuderande avlägga på distans. Vårens abiturienter vid Gymnasiet i Petalax som skrivet ämnet psykologi i studentexamen kommer att erbjudas denna möjlighet. Hur det går får jag eventuellt återkomma till längre fram.

För mera info. Läs artikel från Vasabladet 22.2.2018
och LUKE-publikationen av Utbildningsstyrelsen


Padlet - webbaserad virtuell anslagstavla

Padlet är ett webbaserat verktyg som fungerar som en slags virtuell anslagstavla. Du behöver registrera dig och skapa ett konto för att kunna använda tjänsten. I den här beskrivningen av Padlet koncentrerar jag mig på de funktioner som är tillgängliga i gratisversionen. Du kan också uppgradera till en betalversion med fler finesser som bland annat möjlighet till elevadministration och uppladdning av större filer. Min bedömning är att du klarar dig långt med de funktioner som gratisversionen erbjuder.

När du har skapat ett konto kan du börja skapa en ny padlet som alltså är en slags digital eller snarare virtuell anslagstavla eller vägg. Det finns olika sorters väggar som fungerar på lite olika sätt men gemensamt för dem alla är att du kan göra inlägg i form av text, bild, ljud eller video samt att alla väggar kan delas med andra för samarbete och redigering av olika grad.  Denna möjlighet till delning av olika slag (läsa, skriva, reglera och administrera) är ett välkommet inslag eftersom det möjliggör elevaktiverande uppgifter som stöder kollaborativt tänkande och arbete. Du kan också själv välja bakgrundsbild på varje padlet. Det finns fem olika sorters padlets. I alternativet "Vägg" så har du möjlighet att samla innehåll i en tegelliknande layout där du själv kan dra och släppa innehållet på önskat ställe. Se gärna som exempel den Padlet (Vägg) där studerande inom den valbara kursen i eklasstandem har samlat sina slutprodukter (dold tillsvidare).

Ett annat användbart alternativ är "Canvas" där du förutom att samla innehållet på önskat ställe också kan koppla ihop innehållsrutorna med varandra med hjälp av pilar. Detta alternativ lämpar sig för många olika sorters användningsområden, exempelvis som presentationsunderlag. Se gärna min egen Padlet (Canvas) som jag använt som underlag för att presentera tutorlärarverksamheten i Malax och Korsnäs. Se gärna också ett elevexempel där uppgiften under en lektion var att ordna tio olika händelser i kronologisk ordning samt att fylla innehållsrutorna med fakta. Uppgiften som jag gjorde bestod alltså endast av tio rubriker i form av innehållsrutor. Eleverna har därefter satt dom i rätt ordning och skrivit in fakta. Slutprodukten blev en översikt av fotspår i den ortodoxa kyrkans historia som delades med de andra kursdeltagarna.

Ett tredje alternativ är "Hylla" där innehållet samlas i kolumner brevid varandra. Detta alternativ passar bra om man vill ha en tydlig struktur bestående av enbart kolumner. I Malax och Korsnäs har vi inom grundläggande utbildningen skapat en plan för digital kompetens (klicka) bestående av en Padlet i form av "hylla". I denna padlet har vi alltså använt kolumner för att åskådliggöra olika slag av digital kompetens (rubriken) medan man kommer åt olika årskurser genom att skrolla inne i kolumnen. Se gärna som exempel vår plan för digital kompetens i form av Padlet (Hylla).

Det finns alltså flera olika alternativ av väggar att välja på beroende på syfte och funktion men i grunden skapas inläggen på samma sätt.  Alla väggar kan också ställas in så att eleverna kan kommentera och gilla varandras inlägg. Dessa funktioner skapar en större möjlighet till interaktion av olika slag, exempelvis kamratrespons. Se gärna följande instruktionsvideo där jag kort demonstrerar hur studerande kan skapa en egen Padlet inom ramen för den valbara kursen i eklasstandem. Till sist vill jag gärna påminna om att Padlet också finns tillgänglig som app i både Google Play och App Store. Min egen erfarenhet är att appen fungerar helt bra åtminstone för att läsa och komma åt väggar. Ifall man önskar skapa och arbeta inne i en Padlet rekommenderar jag webbversionen via en dator.


onsdag 26 april 2017

LUKE-projektet och samarbete mellan andra och tredje stadiet

Utbildningsstyrelsen har startat ett nationellt utvecklingsnätverk för gymnasier i augusti 2016. Tanken är att gymnasier runt om i Finland ska våga prova på nya former av pedagogiskt tänkande och utvecklingsmöjligheter inom ramen för undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Det nya gymnasiet - våga prova. Läs gärna mer om utvecklingsnätverket LUKE på utbildningsstyrelsens webbsidor.

Jag vill i detta blogginlägg kort berätta om vad som är på gång inom den ring som jag själv är involverad i. Denna ring består av Gymnasiet i Petalax, Vasa Övningsskola samt Pedersöre gymnasium. Sedan hösten 2016 har några representanter (lärare, rektorer) från dessa skolor samlats regelbundet för att utreda vilka nya utvecklingsmöjligheter vi vill prova på. Ett av huvudmålen som vi enats om är att andra och tredje stadiet ska närma sig varandra. I nuläget är klyftan stor mellan stadierna och varken studerande eller lärare har nån större insyn i varandras arbete eller vardag. Inom vår arbetsgrupp ville vi ta tag i detta och försöka öka kontaktytorna mellan andra och tredje stadiet. Ett lyckat initiativ att komma vidare med denna utmaning var helt enkelt att göra ett studiebesök till Åbo Akademi för att diskutera samarbetsformer mellan akademin och gymnasiet vad gäller ämnena psykologi, teologi och religionsvetenskap.

Efter ett lyckat studiebesök till Åbo i januari 2017 fortsatte arbetet med att hitta samarbetsformer mellan ämnena på gymnasienivå och akademisk nivå. I nuläget har vi lyckats sammanfatta vårt arbete såhär långt i följande illustrativa bild:


I korthet har vi lyckats komma överens om att gymnasieelever från de österbottniska gymnasierna inom Vi7 och Team Nord ska erbjudas möjlighet att avlägga en akademisk psykologikurs inom Åbo Akademi redan under gymnasietiden. Redan i vår ska två studerande från Gymnasiet i Petalax genomföra en kurs i personlighetspsykologi (5sp) och detta genomförs i praktiken som distanskurs via en lärplattform. Hur detta kommer att lyckas i praktiken och vilket mervärde det ger med tanke på samarbete och handledning återstår att se.

Den andra produkten vi arbetat fram är en förberedande kurs i ämnena psykologi, religionsvetenskap och teologi. Här är tanken att ett par studerande från respektive ämne vid Åbo Akademi planerar en preppliknande kurs inom sitt ämne som de skall hålla för gymnasiestuderande som är intresserade av att börja studera ämnet i fråga vid akademin. I nuläget har vi kommit så långt inom ämnet psykologi att två studerande redan åtagit sig uppdraget. De kommer under hösten 2017 att planera upplägget för kursen under handledning av sakkunnig handledare vid akademin. Kursen genomförs under två närstudietillfällen under vecka 8 (2018). Inom ämnena religionsvetenskap och teologi kommer också två studerande att utses under hösten 2017 för att planera och genomföra en motsvarande kurs under vecka 8. De studerande vid ÅA som genomför detta arbete får tillgodo studiepoäng. Exempelvis de studerande som planerar och genomför en kurs inom ämnena religionsvetenskap och teologi får tillgodo kursen Religionspedagogik på 5 studiepoäng.

Tanken med detta upplägg är att det ska stärka samarbetet och kontaktytorna mellan gymnasierna och akademin. Både akademin och gymnasierna erhåller fördelar med samarbetet. Akademistuderande erbjuds nya innovativa sätt att avlägga kurser på och gymnasiestuderande får inblick i hur det är att studera på akademisk nivå samtidigt som de erhåller en tillämpad kurs för sitt deltagande i kursen. Från akademins sida utgör detta samtidigt bra marknadsföring och gymnasierna kan erbjuda sina gymnasiestuderande kvalitativa preppkurser. Och det bästa av allt. Det är gratis utbildning för de involverade.