Vid Gymnasiet i Petalax ordnas varje år en projektvecka under vecka 8. Det betyder att skolans elever är fördelade i olika grupper som under veckan arbetar med olika teman som exempelvis förintelsen. Årets projekt är förutom förintelsen även Barcelona och England-Frankrike och alla projekt avslutas med en utlandsresa. Tidigare år har projekten utmynnat i ett projekthäfte men nytt för i år är att alla projekt görs i webbformat. Orsaken till detta är bland annat att projekten får större synlighet och spridning, eleverna får autentiska mottagare till sina arbeten samt att de får öva och stärka sin digitala kompetens.
Min uppgift som IKT-pedagog har under veckan varit att handleda och stöda eleverna i skapandet av dessa webbsidor. I praktiken betyder detta att jag försökt informera eleverna om vikten av källkritik vid informationssökning samt lite om upphovsrätt och källhänvisning. Eftersom elevernas arbeten publiceras på webben och blir synligt för alla ökar också betydelsen av att bland annat inte göra sig skyldig till kränkning av upphovsrätten när det gäller främst bilder och text. I detta avseende upplever jag att det fortfarande finns en hel del att jobba med när det gäller ungdomars digitala kompetens. Jag ställer mig frågan hur vi lärare i framtiden (med tanke på kraven i den nya läroplanen) ska arbeta med att stöda och stärka ungdomars digitala kompetens. Räcker det att lärarna "integrerar" dessa digitala färdigheter i sina undervisningsämnen? Personligen har jag svårt att tro att det räcker till. Jag efterlyser tillämpade kurser i ämnet digital kompetens. En projektvecka av det här slaget kan eventuellt fylla en viss funktion i detta avseende.
Under veckan har jag handlett en grupp elever som fungerat som webbredaktörer. Dessa elever är inte insatta i något enskilt projekt utan de har istället fått ansvara för att hjälpa de olika grupperna med att publicera sina arbeten på webben. Därtill har dessa webbredaktörer haft till uppgift att rapportera om det som händer under veckan i sociala medier. För detta ändamål har skolan därför numera också ett Instagramkonto, ett Twitterkonto samt ett Bambuserkonto. Sedan tidigare finns skolan också på Facebook och Youtube. För att få fart på flödet i de sociala medierna utlystes en tävling i skolan där den bästa bilden (uppdateringen) belönades med ett pris. Överlag blev det rätt få uppdateringar under hashtaggen #petalaxprojekt. En av orsakerna är att intresset för Twitter är rätt svagt hos eleverna medan många elever har privat konto på Instagram och därav syns inte inläggen för alla. Jag ser en stor potential i att utnyttja sociala medier i skolan. Under en dylik projektvecka som denna försiggår det en hel del intressanta inslag i de olika klassrummen, med bland annat gästföreläsare och dokumentärer. Genom att i sociala medier som Twitter dela med sig av vad man lär sig i de olika klassrummen blir alla elever delaktiga i informationsflödet och kan lära sig något nytt. Det var också tanken med att eleverna uppmanades att aktivt uppdatera i sociala medier. Kanske det ändå är så att ungdomar idag fortfarande är rätt låsta i sina attityder av att använda sociala medier i underhållningssyfte snarare än i lärandesyfte?
Via länkarna nedan kan du bekanta dig med slutresultatet av de olika projekten:
1) Förintelsen
2) Barcelona
3) England-Frankrike
Läs gärna mer om hur eleverna har arbetat i de olika projekten i gymnasiets skolblogg.
Läs gärna mer om hur eleverna har arbetat i de olika projekten i gymnasiets skolblogg.
