Finland förbereder sig på att digitalisera studentexamen. Redan år 2016 skall gymnasielever avlägga digitala prov i en digital studentexamen, åtminstone delvis. Arbetet och förberedelserna är i full gång och kan följas på Digabis webbsidor. Ännu verkar det finnas många frågor kring hur denna digitala studentexamenssituation skall genomföras. Det som jag dock som lärare undrar mest över är vad som egentligen menas med "digitala prov". Jag vill kunna förbereda mina elever för dessa "digitala prov" men jag vet inte hur de kommer att se ut eller under vilka omständigheter de skrivs. Och det som är mest oroväckande är att det inte verkar vara nån annan heller som riktigt vet. Vet du?
Jag har skrivit tidigare om digitala prov och kunskapssyn, så i detta blogginlägg återger jag kort mina tankar kring hur man kunde tillämpa SAMR-modellen i utarbetandet av digitala prov. Läs gärna mer om digtal teknik i skolan enligt SAMR-modellen i ett tidigare blogginlägg. SAMR är en modell som beskriver hur digital teknik kan användas i skolan och varför.
Ett digitalt prov i studentexamen kan se ut på olika sätt beroende på vilket steg i SAMR-modellen man utgår ifrån. Såhär tänker jag mig att det kunde se ut:
Steg 1: Substitution/Ersättning: Studentexamensfrågorna är utformade på samma sätt som tidigare men nu i digital form. Eleven läser provfrågorna på sin dator, besvarar dem, och lämnar in dem digitalt på exempelvis en USB-sticka. Eleven har inte tillgång till internet utan kan endast använda vissa givna program som finns installerade på datorn. Datorn har alltså ersatt pappret.
Steg 2: Augmentation/Förbättring: På denna nivå har provfrågorna förbättrats tack vare tekniken. Frågorna innehåller förutom bilder och diagram även videoklipp och övrig media som man tidigare inte kunnat utnyttja. Dessa multimediala uppgifter är dock inte på webben utan överförs till eleverna via en USB-sticka eller CD-skiva. Eleverna besvarar frågorna som tidigare, men nu på dator och utan internettillgång.
Steg 3: Modification/Modifiering: På denna nivå modifieras studentexamenssituationen märkbart eftersom man har fri tillgång till internet. Provfrågorna är utformade så att de inte går att besvara endast genom att söka upp svaret på internet, utan de förutsätter att eleven behärskar de övre nivåerna i Blooms taxonomi (analytisk tänkande). Eleven förväntas vara källkritisk och kunna hänvisa till källor på ett korrekt sätt. För att en elev ska få ett berömligt vitsord bör han/hon kunna producera självständiga svar. Ett svagt svar (eller underkänt svar) kännetecknas av förutom bristande fakta även inkorrekt källhänvisning, kopierat material och plagiat.
Steg 4: Redefinition/Omdefiniering: Hur ett digitalt prov i studentexamen går till på den fjärde och högsta nivån är svårt att bedöma. Jag tror vi måste omdefiniera hela vår syn på studentexamen. Istället för att eleverna testas i ett avslutande prov som studentexamen utgör så kanske eleverna avlägger sitt examensprov under ett helt läsår på skolan. Eleverna skall i praktiken kunna visa vad de lärt sig under gymnasietiden genom att skapa någonting eget och eventuellt nytt. Eleven skall kanske producera ett filmprojekt där en viss frågeställning belyses ur olika synvinklar och där eleven kan påvisa hur han/hon själv mognat under processens gång. På denna nivå sätts också elevens digitala kompetens på prov.
Slutreflektioner:
I dagens läge (Finland) verkar det som om studentexamensnämndens arbete med en digitaliserad studentexamen opererar på de två första stegen. Datorn ersätter pappersskrivandet och provfrågorna kommer antagligen att förbättras lite jämfört med de gamla eftersom man kan inkludera videoklipp och annat digitalt material.
Elevernas tillgång till internet och vissa program verkar dock bli begränsad under provtillfället. Jag hoppas dock på att så inte blir fallet. Ifall det känns otryggt med internet så kunde kanske ett alternativ såhär i inledningsskedet vara att endast en del av studentexamensprovet görs med internettillgång. Jag anser det viktigt att eleverna ges samma möjligheter att arbeta med internet i studentexamenssituationen som de gör i vanliga fall, i skolan och i det kommande studie- och arbetslivet. I det här fallet kunde man säga att "vägen ska likna målet". Jag tror dock att lärarna kanske inte ännu är förberedda på att ta in webben på allvar i skolan. Det finns en stor digital klyfta inom lärarkåren idag och det verkar inte vara många som tar webbens nya möjligheter och utmaningar på allvar. I Sverige har man redan i flera år satsat på "Internet i skolan". Läs gärna mer om exempelvis projektet "Webbstjärnan". Jag hoppas vi i Finland kunde få in mera internet på skolschemat för att såväl lärare som elever kunde vara mer förberedda på exempelvis den digitaliserade studentexamen.
Jag hoppas att den kommande digitala studentexamen inte blir en "skrivmaskinsexamen". I så fall kommer vi inte längre än i bästa fall till steg två i SAMR-modellen. Jag hoppas att den kommande digitala studentexamen innebär att eleverna skriver proven på sin egen dator med tillgång till öppet internet. Således avancerar vi till steg tre, vilket jag anser är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna tala om en reform. Jag hoppas att studentexamensnämnden informerar skolorna om detta i god tid, helst nu genast!
Elevernas tillgång till internet och vissa program verkar dock bli begränsad under provtillfället. Jag hoppas dock på att så inte blir fallet. Ifall det känns otryggt med internet så kunde kanske ett alternativ såhär i inledningsskedet vara att endast en del av studentexamensprovet görs med internettillgång. Jag anser det viktigt att eleverna ges samma möjligheter att arbeta med internet i studentexamenssituationen som de gör i vanliga fall, i skolan och i det kommande studie- och arbetslivet. I det här fallet kunde man säga att "vägen ska likna målet". Jag tror dock att lärarna kanske inte ännu är förberedda på att ta in webben på allvar i skolan. Det finns en stor digital klyfta inom lärarkåren idag och det verkar inte vara många som tar webbens nya möjligheter och utmaningar på allvar. I Sverige har man redan i flera år satsat på "Internet i skolan". Läs gärna mer om exempelvis projektet "Webbstjärnan". Jag hoppas vi i Finland kunde få in mera internet på skolschemat för att såväl lärare som elever kunde vara mer förberedda på exempelvis den digitaliserade studentexamen.
Jag hoppas att den kommande digitala studentexamen inte blir en "skrivmaskinsexamen". I så fall kommer vi inte längre än i bästa fall till steg två i SAMR-modellen. Jag hoppas att den kommande digitala studentexamen innebär att eleverna skriver proven på sin egen dator med tillgång till öppet internet. Således avancerar vi till steg tre, vilket jag anser är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna tala om en reform. Jag hoppas att studentexamensnämnden informerar skolorna om detta i god tid, helst nu genast!
Jag vill påpeka att jag i mina reflektioner kring tillämpningen av SAMR-modellen på den digitala studentexamen har haft realämnena i baktanke. Det finns säkert en hel del andra synsätt och utmaningar inom de övriga ämnena (naturvetenskapliga ämnen och språk).
