måndag 26 november 2018

Tutorlärarteam - en modell för lärares kontinuerliga kollegiala kompetensutveckling

I detta blogginlägg försöker jag framställa Tutorlärarteam-modellen i ett nötskal. I egenskap av IKT-pedagog har jag som uppdrag att hitta en fungerande modell för tutorlärarverksamheten i Malax och Korsnäs kommuner. I Korsnäs kommun finns tre skolor; Taklax skola, Molpe skola och Korsnäs skola. I Malax kommun deltar fem skolor; Övermalax skola, Yttermalax skola, Petalax skola, Bergö skola samt högstadiet i Petalax. Sammanlagt är det alltså fråga om åtta skolor och i varje skola finns en tuorlärare. Min roll är att koordinera tuorlärarverksamheten i alla dessa skolor och i detta blogginlägg ger jag en översikt av var vi står i nuläget. Vi inledde verksamheten hösten 2017.

Modellens grundpelare
Jag har definierat och namngett vår modell för tutorlärarverksamheten i Malax/Korsnäs som Tutorlärarteam - en modell för lärares kontinuerliga kollegiala kompetensutveckling. Modellens grundpelare är likvärdighet, kollegialt lärande och intern fortbildning. Likvärdighet innebär en vision om att alla skolor ska ha samma tekniska och digitala möjligheter att arbeta med pedagogiska och praktiska frågor i enlighet med de mål som stipuleras i läroplanen. Likvärdighet handlar också om att minska den digitala klyftan och att stärka kommunikationen och samarbetet mellan skolorna. I kommuner som Malax och Korsnäs med stora geografiska avstånd är detta givetvis en utmaning. Kollegialt lärande innebär i detta sammanhang att se varje lärare som en resurs för kompetensutveckling. En lyckad och effektiv koordinering av lärarresurserna möjliggör en konkret och praktisk kompetensutveckling som inte nödvändigtvis leds av enskilda experter eller sakkunniga (gästföreläsare) utan av de resurser vi redan har i lärarkåren på varje skola. Intern fortbildning härstammar ursprungligen från Petalaxmodellen där e-eftermiddagen har en central roll vid Gymnasiet i Petalax. I Tutorlärarteam-modellen innebär den interna fortbildningen på mikronivå att tutorlärarna leder olika former av fortbildning på den egna skolan. På makronivå innebär den interna fortbildningen att tutorlärarna får ta del av den fortbildning som sker i samband med de workshoppar som koordineras och leds av kommunernas IKT-pedagog.

Workshopparnas innehåll och funktion
Under läsåret 2018-2019 sammankallar IKT-pedagogen till intern fortbildning i form av workshop en gång i månaden (2h/workshop). Vi genomför läsåret i form av en roadtrip vilket betyder att vi håller varje workshop på en ny skola. Detta för att öka lärarnas insikter i varandras skolmiljöer och främja öppenhet, kommunikation och samarbete. Workshoppens beståndsdelar är input, pedagogisk diskussion och praktiskt arbete. Vanligtvis inleds workshoppen med en input i form av tips och trix från tutorlärarna. Detta innebär att några tutorlärare demonstrerar ett nytt digitalt verktyg eller tipsar om en bra webbplats eller metod som fungerat bra i undervisningen. En input kan i princip vara vad som helst som tutorläraren antingen har upptäckt själv eller snappat upp av nån kollega. Via dessa input stärks delningskulturen samtidigt som det främjar lärarnas kompetensutveckling. Den andra beståndsdelen är pedagogisk diskussion. Det innebär i praktiken att vi inom vårt tutorlärarteam diskuterar aktuella frågor kring skolutveckling överlag. Dessa frågor är i huvudsak av pedagogisk natur (kopplade till läroplanen) men de kan även vara av mer praktisk natur i form av olika tillvägagångssätt som lärarna gärna önskar diskutera. Vissa frågor (ex. relationsfrågor) kan upplevas vara för känsliga för att diskutera i eget kollegium och därför erbjuder vårt tutorlärarteam en annorlunda plattform där vi alla är delaktiga i skapandet av nya insikter och där vi kan sporra, uppmuntra och bekräfta varandra. Detta arbete bygger på gruppmentorskap där IKT-pedagogen får rollen som gruppmentor. Den tredje beståndsdelen som ofta avslutar en workshop är praktisk arbete kring önskat tema. Ibland sätts tiden på att alla tutorlärare får fördjupa sig inom ett tema (t.ex. programmering) eller så har man möjligheten att utifrån egna behov fördjupa sig i valfritt tema med hjälp och stöd av de andra tutorlärarna.

När det kommer till den interna fortbildningen som tutorlärarna själva ordnar på sin egen skola (mikronivå) så ser strukturen olika ut beroende på skola. I vissa skolor har rektorn drivit på ett systematiskt upplägg där läsåret kan bestå av sju interna fortbildningstillfällen i vilka skolans lärare måste delta i minst tre stycken för att få 1,5 fortbildningsdagar. I andra skolor har man ett mer flexibelt upplägg där tutorläraren ställer upp enligt individuella behov i kollegiet. Strukturen för de skolvisa fortbildningarna är ännu under utveckling och det tar tid för tutorlärarna att hitta sin roll i att skapa ett fungerande system på sin egen skola.

Temaområden och rollfördelning
Inom vårt tutorlärarteam har vi fördelat olika temaområden på olika tutorlärare. Detta innebär i praktiken att varje tutorlärare har fått i uppdrag att fokusera på ett visst tema som hen fördjupar sig i och försöker få praktiska erfarenheter av. Dessa temaområden är:
  1. Informationssökning och källkritik
  2. Kamratrespons och formativ bedömning
  3. Programmering
  4. Webbpublicering och upphovsrätt
  5. Upplevelsebaserat lärande
  6. Smartboardens pedagogiska potential
  7. Surfplattan i undervisningen
  8. Office365 (Teams)
  9. Temainriktade arbetssätt.
Dokumentation och kommunikation
Tutorläraren fördjupar sig i sitt eget temaområde under handledning av IKT-pedagogen och med stöd av övriga tutorlärare. Allt arbete dokumenteras i vårt team på Office365. Tutorlärarna har egna mappar i Teams där de samlar information och erfarenheter och alla tutorlärare har tillgång till dessa resurser (mappar) för att kunna lära sig mera och dela vidare till sitt eget kollegium. Förutom att verksamheten systematiskt dokumenteras i Teams (Office365) så används sociala medier  såsom Facebook och Messenger för kommunikation inom gruppen. Inom vår slutna Facebook-grupp informerar jag om kommande workshoppar samt om annat aktuellt medan tutorlärarna i sin tur ofta utnyttjar gruppen som resurs för att få svar på en viss fråga av praktisk eller pedagogisk natur. Tutorlärarna marknadsför också sina egna workshoppar i vår Facebook-grupp och bjuder således in andra tutorlärare till skolan (öppna dörrar). Vid behov håller jag kontakt med enskilda tutorlärare via Skype för företag (s.k IKT-dialoger).

Konkreta resultat och utmaningar
Vårt första verksamhetsår 2017-2018 innebar i stort ett sökande efter ett fungerande system där alla tutorlärare har en meningsfull roll. Att bygga upp en fungerande modell med åtta skolor i olika storleksklass och i två olika kommuner tar tid och kräver tålamod. Min bedömning är dock att vi kommit igång mycket bra och vi börjar nu kunna se mer och mer konkreta resultat av vårt gemensamma arbete. Ett exempel på konkret resultat är den plan för digital kompetens som vi tillsammans skapat. Denna plan har tilldelats alla skolor i Malax och Korsnäs men det är ännu för tidigt att utvärdera hur den tagits emot och hur väl den går att förverkliga. Den största utmaningen i vår verksamhet är av teknisk natur. Utrustningsnivån är rätt svag ute i skolorna och det behövs mer resurser till datorer och surfplattor. I nuläget har vi ännu en bra bit kvar till en 1-1-stuation, dvs en dator per elev. Bland lärarkåren är situationen dock betydligt bättre och i princip varje lärare har tillgång till en arbetsdator.

Avslutningsvis vill jag tacka Utbildningsstyrelsen och min arbetsgivare Malax kommun som är med och finansierar vår tutorlärarverksamhet. Utan finansiellt stöd vore det omöjligt att komma igång med dylik verksamhet. Samtidigt är min vision att denna modell i nåt skede ska bli självgående och mindre beroende av finansiellt stöd. Detta torde också vara möjligt med tanke på att den viktigaste resursen för lärarnas kompetensutveckling är lärarna själva. Vi behöver bara bli bättre på att identifiera och ta vara på denna resurs. Och det vill jag påstå att vi redan har blivit bättre på tack vare Tutorlärarteam-modellen.