Projektveckan i Petalax (v.8)

Vid Gymnasiet i Petalax ordnas varje år en projektvecka under vecka 8. Det betyder att skolans elever är fördelade i olika grupper som under veckan arbetar med olika teman som exempelvis förintelsen. Årets projekt är förutom förintelsen även Barcelona och England-Frankrike och alla projekt avslutas med en utlandsresa. Tidigare år har projekten utmynnat i ett projekthäfte men nytt för i år är att alla projekt görs i webbformat. Orsaken till detta är bland annat att projekten får större synlighet och spridning, eleverna får autentiska mottagare till sina arbeten samt att de får öva och stärka sin digitala kompetens.

Min uppgift som IKT-pedagog har under veckan varit att handleda och stöda eleverna i skapandet av dessa webbsidor. I praktiken betyder detta att jag försökt informera eleverna om vikten av källkritik vid informationssökning samt lite om upphovsrätt och källhänvisning. Eftersom elevernas arbeten publiceras på webben och blir synligt för alla ökar också betydelsen av att bland annat inte göra sig skyldig till kränkning av upphovsrätten när det gäller främst bilder och text. I detta avseende upplever jag att det fortfarande finns en hel del att jobba med när det gäller ungdomars digitala kompetens.  Jag ställer mig frågan hur vi lärare i framtiden (med tanke på kraven i den nya läroplanen) ska arbeta med att stöda och stärka ungdomars digitala kompetens. Räcker det att lärarna "integrerar" dessa digitala färdigheter i sina undervisningsämnen? Personligen har jag svårt att tro att det räcker till. Jag efterlyser tillämpade kurser i ämnet digital kompetens.  En projektvecka av det här slaget kan eventuellt fylla en viss funktion i detta avseende.

Under veckan har jag handlett en grupp elever som fungerat som webbredaktörer. Dessa elever är inte insatta i något enskilt projekt utan de har istället fått ansvara för att hjälpa de olika grupperna med att publicera sina arbeten på webben. Därtill har dessa webbredaktörer haft till uppgift att rapportera om det som händer under veckan i sociala medier. För detta ändamål har skolan därför numera också ett Instagramkonto, ett Twitterkonto samt ett Bambuserkonto. Sedan tidigare finns skolan också på Facebook och Youtube. För att få fart på flödet i de sociala medierna utlystes en tävling i skolan där den bästa bilden (uppdateringen) belönades med ett pris. Överlag blev det rätt få uppdateringar under hashtaggen #petalaxprojekt. En av orsakerna är att intresset för Twitter är rätt svagt hos eleverna medan många elever har privat konto på Instagram och därav syns inte inläggen för alla. Jag ser en stor potential i att utnyttja sociala medier i skolan. Under en dylik projektvecka som denna försiggår det en hel del intressanta inslag i de olika klassrummen, med bland annat gästföreläsare och dokumentärer. Genom att i sociala medier som Twitter dela med sig av vad man lär sig i de olika klassrummen blir alla elever delaktiga i informationsflödet och kan lära sig något nytt. Det var också tanken med att eleverna uppmanades att aktivt uppdatera i sociala medier. Kanske det ändå är så att ungdomar idag fortfarande är rätt låsta i sina attityder av att använda sociala medier i underhållningssyfte snarare än i lärandesyfte?

Via länkarna nedan kan du bekanta dig med slutresultatet av de olika projekten:

1) Förintelsen

2) Barcelona

3) England-Frankrike


Läs gärna mer om hur eleverna har arbetat i de olika projekten i gymnasiets skolblogg.

Webbpublicering i skolan

Den här veckan (V.8) har vi haft projektvecka vid Gymnasiet i Petalax. Det betyder att alla elever och lärare arbetar med ett visst tema som utmynnar i en skrift och en resa senare under våren. Förintelsen är ett exempel på tema som återkommit redan många år. Andra projekt i år är exempelvis Neapel och Island. Under veckan arbetar eleverna fram ett material kring sitt tema och detta har publicerats i en skrift eller ett häfte som också finns tillgängligt på skolans hemsida. Nytt för i år var att ett av årets projekt publicerades direkt på webben i form av en webbplats. Idén till detta fick jag ifjol efter att ha arbetat fram en webbplats med mina elever under projektveckan. Temat var då internet och webbplatsen fick rubriken WWW - Wara eller inte Wara. En kurs om digital identitet och delaktighet. Årets projekt som fick en egen webbplats var Islandsprojektet. Eleverna i detta projekt arbetade på egen hand i mindre grupper kring ett visst tema medan tre elever som var webbansvariga fick uppgiften att utforma och sätta in elevernas arbeten på webbplatsen.

Min roll och uppgift under projektveckan blev att handleda eleverna i bland annat informationssökning och upphovsrätt. Oavsett om man publicerar sitt arbete i en skrift (pdf-format) eller som webbplats så finns det en hel del att tänka på före man tar sig an information på webben. Jag presenterade en sammanfattande översikt av vad man bör tänka på när det gäller informationssökning, källkritik, upphovsrätt och källhänvisning.

 

Ett bra verktyg för webbpublicering är Webnode som jag också skrivit några rader om på min webbplats (som för övrigt är gjord i Webnode). Jag ser många fördelar med att publicera exempelvis skolarbeten på webben. En av dessa fördelar är att eleverna får autentiska mottagare för sitt arbete. Med det menar jag att eleverna får känna att det inte är enbart läraren som ser och bekräftar deras verk utan i princip hela världen. Hur många som faktiskt tar del av deras arbete är i sin tur beroende av hur de lyckas marknadsföra sitt arbete, vilket också är något elever bör lära sig med tanke på framtiden. I detta fall marknadsfördes Islandsprojektet i första hand på gymnasiets Facebooksida och i mitt Twitterflöde. I vilken omfattning eleverna själva faktiskt aktivt marknadsförde sin webbplats blev tyvärr för mig lite oklart. Fokus blev mer på själva webbpubliceringen än på marknadsföringen.

 

Att arbeta med webbpublicering i skolan stöder de riktlinjer för åren 2013-2016 som Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat i skriften "God Mediekunnighet". Webbpublicering i skolan handlar enligt mig om digital kompetens och digital delaktighet som är viktiga färdigheter som skolan bör uppmuntra och förstärka, inte minst med tanke på att skolan bör förbereda eleven för framtida utmaningar i arbetslivet. För att inte glömma betydelsen av människans digitala identitet som blir allt viktigare i dagens värld då allt är sökbart på webben. Allt detta är något som jag gärna jobbar med i mitt eget arbete, och under projektveckan ges verkligen tid och resurser för detta.

 

I dagens Vasabladet (23.2.2014) finns det en artikel om projektveckan vid Gymnasiet i Petalax.

 

 

Digital studentexamen i ljuset av SAMR-modellen

Finland förbereder sig på att digitalisera studentexamen. Redan år 2016 skall gymnasielever avlägga digitala prov i en digital studentexamen, åtminstone delvis. Arbetet och förberedelserna är i full gång och kan följas på Digabis webbsidor. Ännu verkar det finnas många frågor kring hur denna digitala studentexamenssituation skall genomföras. Det som jag dock som lärare undrar mest över är vad som egentligen menas med "digitala prov". Jag vill kunna förbereda mina elever för dessa "digitala prov" men jag vet inte hur de kommer att se ut eller under vilka omständigheter de skrivs. Och det som är mest oroväckande är att det inte verkar  vara nån annan heller som riktigt vet. Vet du?

Jag har skrivit tidigare om digitala prov och kunskapssyn, så i detta blogginlägg återger jag kort mina tankar kring hur man kunde tillämpa SAMR-modellen i utarbetandet av digitala prov. Läs gärna mer om digtal teknik i skolan enligt SAMR-modellen i ett tidigare blogginlägg. SAMR är en modell som beskriver hur digital teknik kan användas i skolan och varför.

Ett digitalt prov i studentexamen kan se ut på olika sätt beroende på vilket steg i SAMR-modellen man utgår ifrån. Såhär tänker jag mig att det kunde se ut:

Steg 1: Substitution/Ersättning: Studentexamensfrågorna är utformade på samma sätt som tidigare men nu i digital form. Eleven läser provfrågorna på sin dator, besvarar dem, och lämnar in dem digitalt på exempelvis en USB-sticka. Eleven har inte tillgång till internet utan kan endast använda vissa givna program som finns installerade på datorn. Datorn har alltså ersatt pappret.

Steg 2: Augmentation/Förbättring: På denna nivå har provfrågorna förbättrats tack vare tekniken. Frågorna innehåller förutom bilder och diagram även videoklipp och övrig media som man tidigare inte kunnat utnyttja. Dessa multimediala uppgifter är dock inte på webben utan överförs till eleverna via en USB-sticka eller CD-skiva. Eleverna besvarar frågorna som tidigare, men nu på dator och utan internettillgång.

Steg 3: Modification/Modifiering: På denna nivå modifieras studentexamenssituationen märkbart eftersom man har fri tillgång till internet. Provfrågorna är utformade så att de inte går att besvara endast genom att söka upp svaret på internet, utan de förutsätter att eleven behärskar de övre nivåerna i Blooms taxonomi (analytisk tänkande). Eleven förväntas vara källkritisk och kunna hänvisa till källor på ett korrekt sätt. För att en elev ska få ett berömligt vitsord bör han/hon kunna producera självständiga svar. Ett svagt svar (eller underkänt svar) kännetecknas av förutom bristande fakta även inkorrekt källhänvisning, kopierat material och plagiat.

Steg 4: Redefinition/Omdefiniering: Hur ett digitalt prov i studentexamen går till på den fjärde och högsta nivån är svårt att bedöma. Jag tror vi måste omdefiniera hela vår syn på studentexamen. Istället för att eleverna testas i ett avslutande prov som studentexamen utgör så kanske eleverna avlägger sitt examensprov under ett helt läsår på skolan. Eleverna skall i praktiken kunna visa vad de lärt sig under gymnasietiden genom att skapa någonting eget och eventuellt nytt. Eleven skall kanske producera ett filmprojekt där en viss frågeställning belyses ur olika synvinklar och där eleven kan påvisa hur han/hon själv mognat under processens gång. På denna nivå sätts också elevens digitala kompetens på prov.

Slutreflektioner:

I dagens läge (Finland) verkar det som om studentexamensnämndens arbete med en digitaliserad studentexamen opererar på de två första stegen. Datorn ersätter pappersskrivandet och provfrågorna kommer antagligen att förbättras lite jämfört med de gamla eftersom man kan inkludera videoklipp och annat digitalt material.

Elevernas tillgång till internet och vissa program verkar dock bli begränsad under provtillfället. Jag hoppas dock på att så inte blir fallet. Ifall det känns otryggt med internet så kunde kanske ett alternativ såhär i inledningsskedet vara att endast en del av studentexamensprovet görs med internettillgång. Jag anser det viktigt att eleverna ges samma möjligheter att arbeta med internet i studentexamenssituationen som de gör i vanliga fall, i skolan och i det kommande studie- och arbetslivet. I det här fallet kunde man säga att "vägen ska likna målet". Jag tror dock att lärarna kanske inte ännu är förberedda på att ta in webben på allvar i skolan. Det finns en stor digital klyfta inom lärarkåren idag och det verkar inte vara många som tar webbens nya möjligheter och utmaningar på allvar. I Sverige har man redan i flera år satsat på  "Internet i skolan". Läs gärna mer om exempelvis projektet "Webbstjärnan". Jag hoppas vi i Finland kunde få in mera internet på skolschemat för att såväl lärare som elever kunde vara mer förberedda på exempelvis den digitaliserade studentexamen.

Jag hoppas att den kommande digitala studentexamen inte blir en "skrivmaskinsexamen". I så fall kommer vi inte längre än i bästa fall till steg två i SAMR-modellen. Jag hoppas att den kommande digitala studentexamen innebär att eleverna skriver proven på sin egen dator med tillgång till öppet internet. Således avancerar vi till steg tre, vilket jag anser är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna tala om en reform. Jag hoppas att studentexamensnämnden informerar skolorna om detta i god tid, helst nu genast!

Jag vill påpeka att jag i mina reflektioner kring tillämpningen av SAMR-modellen på den digitala studentexamen har haft realämnena i baktanke. Det finns säkert en hel del andra synsätt och utmaningar inom de övriga ämnena (naturvetenskapliga ämnen och språk).

Webbkursens femte och sista dag

Idag fredag fick eleverna presentera sina arbeten inför klassen. På grund av tidsbrist så var det inte många elever som hunnit skapa någon skild presentation utan vi nöjde oss rätt långt med själva webbplatsen som presentationsunderlag. De presentationer som hade skapats i Powerpoint eller Prezi lades ut på webbplatsen. Jag fick också lov att filma en av presentationerna som jag streamade (med surfplatta) direkt till mitt Bambuserkonto.  Därefter avrundade vi kursen med att se filmklippet "Du är googlad" som i stort behandlade samma tema som denna kurs, dvs vikten av digital identitet och delaktighet. Eleverna fick också googla sig själva på nytt, liksom de gjorde första dagen, och positivt nog hade flera av eleverna förbättrat sin digitala identitet under veckans gång.

Mot slutet av skoldagen diskuterade vi hur man "marknadsför" sig själv på internet och eleverna förstod rätt snabbt att sociala medier är ett bra verktyg för detta. En del elever tweetade om webbplatsen på Twitter och en del "gillade" webbplatsen på Facebook. Webbplatsen är alltså nu officiellt publicerad.

Avslutande reflektioner: 

Kursen gick i det stora hela bra.  Tiden blev dock lite knapp  vad gäller arbetet med själva webbplatsen och presentationerna. Jag får kanske minska på mina föreläsningar till nästa år :) I praktiken jobbade eleverna med webbplatsen endast två hela skoldagar. Under denna tid hann endast några också göra presentationer. Jag är nöjd med att alla elever tycktes lära sig vikten av källkritik och källhänvisning. Varje textavsnitt på webbplatsen har hänvisningar till textförfattare och externa källor, vilket eleverna ibland brukar slarva med i "vanliga skolarbeten". Webnode fungerar bra! Lätt att lära sig och krånglar i princip aldrig. Dessutom är det gratis så länge man inte vill ha en egen domän (vilket kostar ca 20 euro/år). Det blev alltså ett lyckat första försök med denna kurs :)

Min webbkurs: WWW - Wara eller inte Wara på Webben

Vid Gymnasiet i Petalax har vi årligen flera olika projekt under vecka 8 då eleverna arbetar fram ett projekthäfte kring ett visst tema, exempelvis Förintelsen. I år fick jag dock möjligheten att dra ett nytt projekt som jag själv skapat med rubriken WWW - Wara eller inte Wara på Webben. Detta är en kurs om digital identitet och delaktighet på webben. Målet är att eleverna skall bli mer medvetna om hur internet fungerar och lära sig vara delaktiga i olika sociala nätverk för att på så sätt stärka sin digitala identitet.Slutprodukten för projektet kommer att vara en webbsida som eleverna själva skapar under veckans gång.

Nedan följer ett kort sammandrag av den första projektdagen: 

Dag 1: Tio elever hade anmält sig till kursen. Förmiddagens tema var barns och ungdomars internetanvändning: säkerhet och risker. Efter en introducerande filmsekvens om internets betydelse i skolan diskuterade vi våra egna erfarenheter av internet och i vilken omfattning vi är konsumenter respektive producenter på webben. Det framkom att de flesta elever helt klart konsumerar (underhållning) mer än de producerar (eget material) på internet. Mot denna bakgrund diskuterade vi varför det är viktigt att också lära sig bli aktiva producenter av material och källor på webben. Vi arbetade också med ett par artiklar om internetanvändning hos ungdomar som belyste säkerhetsfrågor och risker med att vara på internet. En viktig artikel för denna diskussion var den rätt färska EU-rapporten "EU kids online". 

På eftermiddagen var temat digitala fotspår och digital identitet samt delaktighet på webben. Vi diskuterade varför det är viktigt att vara medveten om vilka digitala fotspår man lämnar efter sig på internet, exempelvis i olika sociala forum samt hur dessa fotspår uppkommer och "försvinner". Vi lärde oss givetvis att ingenting egentligen försvinner från internet men att vi kan påverka vad andra hittar om oss på sökmaskiner som Google. En praktisk och kul uppgift blev att eleverna fick till uppgift att googla sig själva och räkna positiva och negativa träffar som jag grupperade enligt färg. Röd träff innebär en negativ eller osann träff/felaktig information, gul träff innebär korrekt information om dig men som du själv inte äger eller har skapat. Grön färg innebär en positiv träff som du själv skapat och således "äger". Eleverna fick bokföra sitt resultat (enligt 10 första sökresultat/träffar på Google) och i slutet av kursen skall eleven googla sig själv igen och kolla om resultatet blivit bättre under veckans gång. 

Eftermiddagen avslutades med att vi inledde arbetet med att stärka våra digitala identiteter genom att bli delaktiga i sociala medier. Vi gick igenom grunderna i Twitter och eleverna fick till uppgift att söka upp och följa intressanta twittrare med anknytning till skolarbete. De skapade också en profil på LinkedIn och bekantade sig med vilka möjligheter LinkedIn ger för exempelvis den som söker jobb.  Vid dagens slut hade alla ett eget konto och profil på Twitter och LinkedIn