LUKE-projektet och samarbete mellan andra och tredje stadiet

Utbildningsstyrelsen har startat ett nationellt utvecklingsnätverk för gymnasier i augusti 2016. Tanken är att gymnasier runt om i Finland ska våga prova på nya former av pedagogiskt tänkande och utvecklingsmöjligheter inom ramen för undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Det nya gymnasiet - våga prova. Läs gärna mer om utvecklingsnätverket LUKE på utbildningsstyrelsens webbsidor.

Jag vill i detta blogginlägg kort berätta om vad som är på gång inom den ring som jag själv är involverad i. Denna ring består av Gymnasiet i Petalax, Vasa Övningsskola samt Pedersöre gymnasium. Sedan hösten 2016 har några representanter (lärare, rektorer) från dessa skolor samlats regelbundet för att utreda vilka nya utvecklingsmöjligheter vi vill prova på. Ett av huvudmålen som vi enats om är att andra och tredje stadiet ska närma sig varandra. I nuläget är klyftan stor mellan stadierna och varken studerande eller lärare har nån större insyn i varandras arbete eller vardag. Inom vår arbetsgrupp ville vi ta tag i detta och försöka öka kontaktytorna mellan andra och tredje stadiet. Ett lyckat initiativ att komma vidare med denna utmaning var helt enkelt att göra ett studiebesök till Åbo Akademi för att diskutera samarbetsformer mellan akademin och gymnasiet vad gäller ämnena psykologi, teologi och religionsvetenskap.

Efter ett lyckat studiebesök till Åbo i januari 2017 fortsatte arbetet med att hitta samarbetsformer mellan ämnena på gymnasienivå och akademisk nivå. I nuläget har vi lyckats sammanfatta vårt arbete såhär långt i följande illustrativa bild:

I korthet har vi lyckats komma överens om att gymnasieelever från de österbottniska gymnasierna inom Vi7 och Team Nord ska erbjudas möjlighet att avlägga en akademisk psykologikurs inom Åbo Akademi redan under gymnasietiden. Redan i vår ska två studerande från Gymnasiet i Petalax genomföra en kurs i personlighetspsykologi (5sp) och detta genomförs i praktiken som distanskurs via en lärplattform. Hur detta kommer att lyckas i praktiken och vilket mervärde det ger med tanke på samarbete och handledning återstår att se.

Den andra produkten vi arbetat fram är en förberedande kurs i ämnena psykologi, religionsvetenskap och teologi. Här är tanken att ett par studerande från respektive ämne vid Åbo Akademi planerar en preppliknande kurs inom sitt ämne som de skall hålla för gymnasiestuderande som är intresserade av att börja studera ämnet i fråga vid akademin. I nuläget har vi kommit så långt inom ämnet psykologi att två studerande redan åtagit sig uppdraget. De kommer under hösten 2017 att planera upplägget för kursen under handledning av sakkunnig handledare vid akademin. Kursen genomförs under två närstudietillfällen under vecka 8 (2018). Inom ämnena religionsvetenskap och teologi kommer också två studerande att utses under hösten 2017 för att planera och genomföra en motsvarande kurs under vecka 8. De studerande vid ÅA som genomför detta arbete får tillgodo studiepoäng. Exempelvis de studerande som planerar och genomför en kurs inom ämnena religionsvetenskap och teologi får tillgodo kursen Religionspedagogik på 5 studiepoäng.

Tanken med detta upplägg är att det ska stärka samarbetet och kontaktytorna mellan gymnasierna och akademin. Både akademin och gymnasierna erhåller fördelar med samarbetet. Akademistuderande erbjuds nya innovativa sätt att avlägga kurser på och gymnasiestuderande får inblick i hur det är att studera på akademisk nivå samtidigt som de erhåller en tillämpad kurs för sitt deltagande i kursen. Från akademins sida utgör detta samtidigt bra marknadsföring och gymnasierna kan erbjuda sina gymnasiestuderande kvalitativa preppkurser. Och det bästa av allt. Det är gratis utbildning för de involverade.

Om min första Blended Learning kurs

Bakgrund

Jag inledde höstterminen 2015 med en religionskurs i ett helt nytt format, nämligen som blended learning. Kursen (Religion 5) går inom ramen för Vi7-samarbetet. Gymnasierna inom Vi7 har sedan flera år tillbaka samarbetat kring en gemensam kursbricka som hålls på distans men nytt för detta läsår är att kurserna ska byggas upp kring metoden blended learning. Vad detta innebär i praktiken är lite oklart men kort sagt uppfattar jag det som att man blandar traditionella undervisningmetoder med nya digitala metoder. Dessutom har gymnasierna schemalagt kurserna så att man frigjort tisdagar, torsdagar och fredagar för ”närstudietillfällen” (kl 08:45-09:35) som hålls via videomöten (Adobe Connect).

Upplägget

Jag var den första läraren inom Vi7 att köra igång det nya upplägget och jag fick fria händer att utforma kursen som jag själv ville. Jag vill betona att det jag beskriver i detta blogginlägg var mitt val och sätt att arbeta och det behöver nödvändigtvis inte vara modell för andra kurser inom Vi7. Jag valde ett upplägg som utgick från lärplattformen Fronter som är bekant för alla gymnasier inom Vi7. I praktiken betyder det att jag skapade ett kursrum i Fronter varifrån jag dirigerade all trafik. I videon nedan beskriver jag kursupplägget (för eleverna).

Pedagogiken

Min pedagogiska tanke med kursen var att flytta fokus från läraren till själva lärandet. Kursens arbetssätt var således mer elevcentrerad än lärarcentrerad. Jag ville uppmuntra till undersökande arbetssätt med hjälp av digitala arbetsmetoder. Istället för att jag som lärare föreläser om olika kyrkohistoriska epoker så valde jag att låta eleverna producera egna presentationer kring dessa epoker med hjälp av läroboken och internet. Den enda föreläsningen jag höll under kursens gång var en lektion i informationssökning och källkritik. En sammanfattning av den lektionen kan ses här (klicka). Min tanke med detta arbetssätt är att det ska stöda utvecklingen av elevernas digitala kompetens som starkt lyfts fram i den nya läroplanen (LP2016).

Förutom detta undersökande arbetssätt ville jag i kursen lyfta fram betydelsen av kollaborativt lärande. Detta försökte jag åstadkomma i praktiken med hjälp av delade dokument i olika format. Jag har tidigare arbetat mycket med Googles delade dokument men valde denna gång Microsofts produkter eftersom jag har en känsla av att vi inom en snar framtid kommer att övergå till Office 365 och för att Office-paketet (powerpoint, word) är bekant för alla. Kursens första tema som behandlade de kyrkohistoriska epokerna genomförde eleverna så att de alla arbetade i samma powerpoint som de fick tillgång till via Fronter. Således behövdes inga särskilda installationer av program på elevernas datorer. Uppgifterna i det andra temat (Kristna kyrkor) genomfördes huvudsakligen i delade word-dokument. Poängen var att allt arbete som eleverna gjorde dokumenterades i delade dokument som alla hade tillgång till via Fronterrummet. Jag kallade denna plats i rummet för ”Religionswiki” eftersom det bygger på samma idé som wikipedia.

I den nya läroplanen talas det om ”kamrathandledning”. Jag ville få in detta i kursen genom att dela in eleverna i par. Tanken var att samma par arbetar tillsammans under hela kursen kring olika uppgifter (från alla teman). Videomötena (tisdag, torsdag, fredag) användes sedan till att dela med sig av vad de lärt sig till de andra eleverna. En annan tanke med parbildningen var närmast social; ifall man har en kompis med sig under resans gång så är det kanske lättare att orka ända fram till målet.

Bedömningen

Bedömning av lärande är alltid svårt. I denna kurs valde jag att förutom den summativa bedömningen (med prov i slutet av kursen) även få in en formativ bedömning. Detta försökte jag åstadkomma genom att eleverna fick skapa förhörs- och provfrågor till de avsnitt de hade arbetat med under en vecka. Efter att ett par hade fungerat som ”lärare” kring ett visst tema höll de ett förhör i samband med följande videomöte. Metoderna för dessa förhör var både muntliga och skriftliga i form av exempelvis Google formulär och Kahoot (spelbaserat förhör). Bör noteras att dessa elevförhör inte togs med i själv slutbedömningen utan det var snarare fråga om att kolla upp elevernas kunskapsnivå vid olika tidpunkter. Den officiella bedömningen från min sida baserade sig på de poäng som eleverna samlade på sig under kursens gång (inlämningsuppgifter och prov).

 

Genomförande (i praktiken)

Personligen är jag fortfarande mycket nöjd med mitt pedagogiska upplägg (i teorin) MEN teori sammanfaller inte alltid med praktik. I efterhand inser jag att det i praktiken inte riktigt gick som jag hade hoppats. Jag upplever det som att kursen blev lite för tungrodd för de flesta elever. Vissa elever lämnade inte in sina arbeten i tid och dokumentationen i delade dokument lyckades inte för alla. Jag upplever det också som att denna kurs är utformad för uppgiftscentrerade elever, dvs kursen lämpar sig inte för ”svaga” elever. Kursen kräver mycket personligt ansvar, eget engagemang och i viss mån digital kompetens. Det som försvårade kursens genomförande var också att tidpunkten sammanföll med studentskrivningarna. Kursen var rätt så tidskrävande, både för eleverna och för läraren. Jag valde dessutom att förstärka min närvaro som handledare genom att skapa en Messengergrupp för gruppen inom vilken vi skötte en mer direkt och spontan kommunikation. Detta gjorde att gränsen mellan skoltid och fritid suddades ut. I kursen deltog endast sju elever vilket var lämpligt med tanke på arbetsmängden. Inte minst för mig som lärare eftersom det gick rätt mycket tid åt att endast läsa igenom och bedöma inlämningsuppgifterna (Jfr presentationsvideon på 15 min). Återstår att se hur jag väljer att jobba nästa läsår ifall det blir aktuellt med en ny blendedkurs. I nuläget känns det som att det finns behov av att möta andra lärare inom Vi7 och utbyta erfarenheter av blended learning.

Videointervju - att inleda en blended kurs

Videointervju - min pedagogiska tanke med kursen

Videointervju - metoder och praktiskt genomförande

Videointervju - bedömning

Sharing som tema på Vi7 fortbildningsdag

Efter att ha varit föräldraledig hela hösten är jag nu tillbaka i jobb igen vid Gymnasiet i Petalax. Det har varit en hektisk början på året med mycket undervisning, nya elever och fortbildningar. Lördagen den 17 januari var det fortbildningsdag för Vi-7 vid Academill i Vasa. Sammanlagt deltog närmare 150 personer från Vi-7 som är en samarbetsring av sju gymnasier från Vörå i norr till Kristinestad i söder. Dessa gymnasier delar en gemensam kursbricka bestående av distanskurser.

Jag vill i detta blogginlägg dela med mig av några tankar efter att ha deltagit i fortbildningstillfället. Jag blev tillfrågad att vara med på ett hörn i planeringen och att under konferensen assistera Kicki Häggblom (CLL) som hade huvudansvaret att planera och koordinera fortbildningsdagen. Detta gjorde hon mycket bra. Det nya i sammanhanget var att vi detta år hade ett digitalt programblad bestående av diverse länkar och instruktioner inom ramen för dagens tema som var "Sharing". Kort sagt var uppgiften under dagen att olika ämnesgrupper skulle dela med sig av digitala uppgifter, prov och erfarenheter för att komma vidare mot vårt gemensamma mål, den digitala studentexamen som kör igång redan hösten 2016. För att genomföra detta skapade jag tillfälliga todaysmeetrum (som ännu är öppna en tid) där deltagarna i de olika ämnesgrupperna kunde chatta och dela med sig av tankar och åsikter. Därtill sammanställde sekreteraren i varje grupp en PM i ett delat dokument vars länk också fanns på todaysmeet. Således kunde alla deltagare under konferensen vara delaktiga i de olika gruppernas arbete, även kolleger utanför Vi7. Så långt fungerade dagens tema "Sharing" mycket bra.

Jag tänker inte kommentera innehållet under dagen desto mer eftersom den som är intresserad kan ta del av både programmet och de delade dokumenten via todaysmeet. Det som jag dock slog mig såhär efteråt var att vad som egentligen hände med delningen i sociala medier, dvs Twitter? Vi uppmanade deltagarna att använda hashtaggarna #Vi7ring och #digabi för sina tweetar. Således var tanken att vi inte delade med oss enbart inom Vi-7 utan vi anslöt oss också till det nationella forum som #digabi står för. Vi är ju inte ensamma om att arbeta mot en digital studentexamen utan vi delar ju denna arbetsprocess med alla kolleger i Finland. Därför är det viktigt att mötas och vara delaktiga i nationella forum. Min uppfattning är att alla deltagarna på plats kände till digabi. Men hur många kände till #digabi? Det blev tyvärr inte många personer som tweetade under dagens lopp. Jag undrar varför? Jag tror det enkla svaret är helt enkelt att lärarna inom Vi-7 inte använder Twitter. Jag ser ingen annan förklaring till att det blev så få som delade med sig på Twitter, trots uppmaning. Och jag tycker det är synd. Under den korta tid som jag använt Twitter  har jag blivit mer och mer övertygad om vilket mervärde det ger mig i mitt lärararbete. Twitter är mitt utvidgade kollegium. När jag besöker andra konferenser upplever jag att delningen i sociala medier fungerar mycket mer frekvent och naturligt. Hur få även de österbottniska lärarna att vara mer digitalt delaktiga i Twitters flöden?

Temat för fortbildningsdagen var "Sharing" och det blev som helhet en mycket lyckad dag. Vi som var på plats lyckades dela med oss en hel del till varandra under dagens lopp. Men det finns ännu mycket kvar att önska när det gäller lärarnas användning av sociala medier - det utvidgade kollegiet - under fortbildningar och konferenser. Sharing is caring! :)