Digitala prov och kunskapssyn

Skolan digitaliseras mer och mer och studentexamen skall inom några år åtminstone delvis avläggas digitalt, dvs med hjälp av datorer och internet. Det finns många fler frågor än svar på hur detta skall genomföras i praktiken. Jag vill i detta blogginlägg återge några tankar om det digitala provets karaktär och kunskapssyn. Jag tar utgångspunkt i de humanistiska läroämnena efersom jag själv undervisar i religion och psykologi.

Min erfarenhet av skolans digitalisering sträcker sig några år tillbaka i tiden. Jag har redan i flera års tid haft allt mitt undervisningsmaterial i digital form. Eleverna har dock skrivit prov på vanligt rutigt papper. Varför? Jo, för det ska de också göra i studentexamen. Detta håller dock som sagt på att förändras. Därför har jag under detta läsår vid några tillfällen låtit eleverna skriva prov på dator med internetuppkoppling. De har också fått ha böcker och annat material framme om de så vill. Själva provet har dock inte varit märkvärdigare än ett vanligt prov. Jag har använt mig av helt vanliga studentexamensfrågor som förutsätter analytisk tillämpningsförmåga. Resultatet blev att flera elever än normalt fick underkänt i provet främst pga plagiat (antingen från boken eller internet). Inga tior delades heller ut vilket visar att det inte är någon självklarhet att elever presterar bra endast för att de får ha tillgång till internet och andra källor (vilket många elever frestades att tro).

Debatten om hur ett digitalt prov skall se ut går ibland het. Jag ser dock inga större problem med hur de digitala proven skall utformas inom mina egna ämnen (realämnen). När jag ser på hur studentexamensproven i t.ex. psykologi är utformade så är min bedömning att över hälften av provets tio frågor kunde användas direkt som digitala prov. Detta på grund av att provfrågorna redan nu är utformade så att eleven måste kunna tillämpa kunskap, inte endast återge information. Därmed inte sagt att de kunde göras ännu bättre, men det räcker i detta initiala utvecklingsskede. Jag menar alltså att det finns en risk för att vi gör det onödigt svårt för oss när vi skall utveckla de kommande digitala proven. Vi sätter kanske för mycket vikt vid hur själva frågan är tekniskt gjord (med bilder, videoklipp och interaktiva lärobjekt) och mindre vikt vid kunskapssynen och elevens lärandeprocess.

Som jag ser det borde provsituationen utformas så att det stöder lärandeprocessen. I och med det är vi inne på kunskapssynen i dagens skola som oundvikligen förändras i och med internets utveckling. Det är inte längre läraren som är den enda källan till kunskap. Det är inte längre lärarens viktigaste uppgift att förmedla kunskap till eleven. En av lärarens viktigaste uppgifter är att handleda eleverna till att vara aktiva men kritiska informationssökare och kunskapsproducenter på webben samt lära dem betydelsen av digital delaktighet. Med andra ord vill jag säga att en stor del av den information som eleven i vanliga fall hämtar ur läroboken finns på webben, i någon form. Elevens uppgift blir att källkritiskt välja ut information som är relevant för uppgiften, analysera den och tillämpa informationen.

Med internet som informationskälla öppnas också världen utanför kursramarna och arbetet med ämnesöverskridande uppgifter blir betydligt enklare och naturligare. Målet med lärandeprocessen är att eleven lyckas omvandla informationen på webben till kunskap hos sig själv! Med detta är det underförstått att det digitala provet inte bör ha karaktären av definitionsfrågor som mäter utantillkunskap utan de bör vara mera av analyserande och jämförande karaktär där tillämpningsgraden kan mätas. Och dessa typer av prov har vi alltså redan många av! Enda skillnaden är att både läraren och eleven nu kan använda tekniska hjälpmedel som underlättar både provskapandet och examinationen.

En fråga som ofta dyker upp i diskussionen om digitala prov är hur vi löser problemen med fusk. Utifrån den socio-konstruktisvistiska kunskapssyn som jag försökt beskriva blir begreppet ”fusk” mindre relevant. Det är alltså okej att eleven söker information på internet eller chattar med andra personer (via sociala medier) för att få information, men eleven måste själv producera kunskapen, annars kan eleven bli anklagad för plagiat. Med psykologiska termer man man säga att elevens lärandeprocess går från intermental aktivitet till intramental aktivitet, dvs från en slags ”kollektiv kunskap” till en mer individuell och personlig kunskap (förståelse). Eleven förväntas också vara källkritisk och kunna hänvisa till externa källor på ett korrekt sätt. Därtill förväntas läraren ha färdigheter att bedöma och granska elevens arbete. Det enda problemet med ”fusk” som jag ser för tillfället är det faktum att elev A kan kontakta och ta emot provsvar av elev B i samma provsituation. I detta fall har ju elev A inte analyserat och producerat sitt svar själv, och då finns det ingen lärandeprocess, vilket i och för sig elev A förlorar mest på.

I debatten om digitala prov borde man alltså nu först fokusera på betydelsen av internet som öppen informationskälla till kunskap samt vilka utmaningar och möjligheter det ger för såväl lärare som elever. Därefter fortsätter arbetet med att rent tekniskt utveckla de digitala proven med hjälp av alla de multimediala möjligheter som webben erbjuder.

Webbkursens femte och sista dag

Idag fredag fick eleverna presentera sina arbeten inför klassen. På grund av tidsbrist så var det inte många elever som hunnit skapa någon skild presentation utan vi nöjde oss rätt långt med själva webbplatsen som presentationsunderlag. De presentationer som hade skapats i Powerpoint eller Prezi lades ut på webbplatsen. Jag fick också lov att filma en av presentationerna som jag streamade (med surfplatta) direkt till mitt Bambuserkonto.  Därefter avrundade vi kursen med att se filmklippet "Du är googlad" som i stort behandlade samma tema som denna kurs, dvs vikten av digital identitet och delaktighet. Eleverna fick också googla sig själva på nytt, liksom de gjorde första dagen, och positivt nog hade flera av eleverna förbättrat sin digitala identitet under veckans gång.

Mot slutet av skoldagen diskuterade vi hur man "marknadsför" sig själv på internet och eleverna förstod rätt snabbt att sociala medier är ett bra verktyg för detta. En del elever tweetade om webbplatsen på Twitter och en del "gillade" webbplatsen på Facebook. Webbplatsen är alltså nu officiellt publicerad.

Avslutande reflektioner: 

Kursen gick i det stora hela bra.  Tiden blev dock lite knapp  vad gäller arbetet med själva webbplatsen och presentationerna. Jag får kanske minska på mina föreläsningar till nästa år :) I praktiken jobbade eleverna med webbplatsen endast två hela skoldagar. Under denna tid hann endast några också göra presentationer. Jag är nöjd med att alla elever tycktes lära sig vikten av källkritik och källhänvisning. Varje textavsnitt på webbplatsen har hänvisningar till textförfattare och externa källor, vilket eleverna ibland brukar slarva med i "vanliga skolarbeten". Webnode fungerar bra! Lätt att lära sig och krånglar i princip aldrig. Dessutom är det gratis så länge man inte vill ha en egen domän (vilket kostar ca 20 euro/år). Det blev alltså ett lyckat första försök med denna kurs :)

Webbkursens fjärde dag

Idag har eleverna jobbat flitigt för att få klart sina uppgifter och publicera dem på vår gemensamma webbplats som nu är så gott som klar. De har också planerat på vilket sätt de vill presentera sina teman.  Webbplatsen består nu av sex huvudrubriker samt underrubriker. Det återstår dock en dag av projektveckan och imorgon är det alltså presentationsdags och då får eleverna ta del av vad de andra deltagarna producerat och lärt sig. Därefter är det meningen att vi sätter in åtminstone en del av presentationerna på webbplatsen. 

Imorgon fredag får ni ta del av hur webbplatsen slutligen kommer att se ut och det kommer givetvis en tweet om det på Twitter så att ni inte missar det :) Tills dess får ni nöja er med att kolla in Gymnasiet i Petalax som nu finns på Wikipedia ;)

Webbkursens tredje dag

Idag inleddes arbetet med vår gemensamma webbplats. Vi började med att skapa själva webbplatsen (i Webnode), valde layout och skrev in huvudrubriker. Därefter fick eleverna sätta igång med att producera själva innehållet.

En elev fick till uppgift att skapa en digital berättelse om alla projekt i skolan under veckan. Denna elev utrustade sig med en filmkamera och gjorde korta intervjuer med elever i de olika projektgrupperna. Därefter redigerade hon dem (i Windows Movie Maker) och skapade slutligen en film av alla videoklipp som laddades upp på youtube. Denna film bäddade hon sedan in på vår webbsida. Därtill gjorde hon en del privata intervjuer med skolans lärare som ansvarar för de olika projektgrupperna. Dessa kommer givetvis också att publiceras på webbsidan.

En annan elev fördjupade sig i hur Wikipedia fungerar och fick till uppgift att skapa en artikel om Gymnasiet i Petalax. Denna är ännu under bearbetning. Två elever fick till uppgift att bl.a. undersöka i vilken grad och på vilket sätt elever och lärare är aktiva konsumenter respektive producenter på internet. För detta ändamål skapade de en enkät på skolans plattform Fronter och bjöd in alla skolans elever och personal att delta. I skrivandets stund har ca 30% besvarat frågorna. Övriga rubriker som eleverna fortfarande arbetar med är bl.a. creative commons-licenser, källkritik och sociala medier. Imorgon fortsätter arbetet och om tidtabellen håller kan webbsidan publiceras i sin helhet på fredag.

Webbkursens andra dag

Webbkursens andra dag inledde vi med att diskutera sociala medier ur ett mer globalt perspektiv, med utgångspunkt i dokumentären "Medialized - a thread in the web". Vi kom in på frågor som exempelvis hur synen på kunskap förändrats i och med internets uppkomst och hur sociala medier numera utmanar de traditionella statsmakterna som historiskt sett ofta haft kunskapsmonopol. Även dagens journalister är mer utsatta för kritik p.g.a. de sociala medierna där det så att säga finns "flera redaktörer" som granskar vad som är "sant".  Vi funderade också kring hur internet utvecklats från version web 1.0 till web 2.0, d.v.s. hur internet inte längre endast används som informationskälla utan hur det numera också erbjuder möjligheter för skapande verksamhet (produktion) och interaktion människor emellan. Vi kom således in på Facebook och diskuterade bl.a. säkerhet och vad det innebär att godkänna diverse applikationer. 

Källkritik var ett annat tema under dagen. Eleverna fick lära sig betydelsen av att vara källkritisk när man besöker olika webbsidor för att hitta information. Vi analyserade och jämförde olika webbsidor med avseende på trovärdighet och sanningshalt. Vi diskuterade också Wikipedia som informationskälla och lärde oss skilja mellan primära och sekundära källor. Eftersom eleverna oftast är konsumenter av Wikipedia fick de nu också träna sig på att vara producenter, d.v.s. de fick öva sig på att skapa nya artiklar på Wikipedia och redigera gamla. En av eleverna fick till uppgift att under veckans gång skriva en längre artikel om Gymnasiet i Petalax eftersom skolan än så länge är osynlig på Wikipedia.  

Dagen avrundades med temat upphovsrätt, vilket i mitt tycke är ett rätt besvärligt kapitel. Vi nöjde oss med att koncentrera  oss på creative commons-licenserna eftersom de uttryckligen är utformade för den digitala världen. Vi bekantade oss med de olika licenstyperna och eleverna fick öva sig på olika metoder att hitta bilder på internet som är fria att använda i skolarbetet. Eleverna hann också öva sig på att skapa egna webbsidor så imorgon onsdag är det tänkt att vår gemensamma webbsida ska skapas och börja fyllas med innehåll.

Min webbkurs: WWW - Wara eller inte Wara på Webben

Vid Gymnasiet i Petalax har vi årligen flera olika projekt under vecka 8 då eleverna arbetar fram ett projekthäfte kring ett visst tema, exempelvis Förintelsen. I år fick jag dock möjligheten att dra ett nytt projekt som jag själv skapat med rubriken WWW - Wara eller inte Wara på Webben. Detta är en kurs om digital identitet och delaktighet på webben. Målet är att eleverna skall bli mer medvetna om hur internet fungerar och lära sig vara delaktiga i olika sociala nätverk för att på så sätt stärka sin digitala identitet.Slutprodukten för projektet kommer att vara en webbsida som eleverna själva skapar under veckans gång.

Nedan följer ett kort sammandrag av den första projektdagen: 

Dag 1: Tio elever hade anmält sig till kursen. Förmiddagens tema var barns och ungdomars internetanvändning: säkerhet och risker. Efter en introducerande filmsekvens om internets betydelse i skolan diskuterade vi våra egna erfarenheter av internet och i vilken omfattning vi är konsumenter respektive producenter på webben. Det framkom att de flesta elever helt klart konsumerar (underhållning) mer än de producerar (eget material) på internet. Mot denna bakgrund diskuterade vi varför det är viktigt att också lära sig bli aktiva producenter av material och källor på webben. Vi arbetade också med ett par artiklar om internetanvändning hos ungdomar som belyste säkerhetsfrågor och risker med att vara på internet. En viktig artikel för denna diskussion var den rätt färska EU-rapporten "EU kids online". 

På eftermiddagen var temat digitala fotspår och digital identitet samt delaktighet på webben. Vi diskuterade varför det är viktigt att vara medveten om vilka digitala fotspår man lämnar efter sig på internet, exempelvis i olika sociala forum samt hur dessa fotspår uppkommer och "försvinner". Vi lärde oss givetvis att ingenting egentligen försvinner från internet men att vi kan påverka vad andra hittar om oss på sökmaskiner som Google. En praktisk och kul uppgift blev att eleverna fick till uppgift att googla sig själva och räkna positiva och negativa träffar som jag grupperade enligt färg. Röd träff innebär en negativ eller osann träff/felaktig information, gul träff innebär korrekt information om dig men som du själv inte äger eller har skapat. Grön färg innebär en positiv träff som du själv skapat och således "äger". Eleverna fick bokföra sitt resultat (enligt 10 första sökresultat/träffar på Google) och i slutet av kursen skall eleven googla sig själv igen och kolla om resultatet blivit bättre under veckans gång. 

Eftermiddagen avslutades med att vi inledde arbetet med att stärka våra digitala identiteter genom att bli delaktiga i sociala medier. Vi gick igenom grunderna i Twitter och eleverna fick till uppgift att söka upp och följa intressanta twittrare med anknytning till skolarbete. De skapade också en profil på LinkedIn och bekantade sig med vilka möjligheter LinkedIn ger för exempelvis den som söker jobb.  Vid dagens slut hade alla ett eget konto och profil på Twitter och LinkedIn

Att flippa klassrummet (Flipped Classroom)

En metod som börjat genomsyra min undervisning mer och mer är "Flipped Classroom". För mig innebär det i praktiken att jag utnyttjar skärminspelningar för att på förhand delge mina elever olika teoriavsnitt som vi kommer att behandla under lektionstid. Jag har alltså byggt upp en kort presentation (oftast i Notebook) kring en viss teoridel och därefter gör jag en video av presentationen som består av både min berättarröst och skärmbild. Detta görs enkelt med Screencast-O-Matic och jag laddar upp alla videofiler till vår gemensamma lärplattform Fronter.

Jag har spelat in lektionsavsnitt i alla mina psykologikurser. Dessa digitala lektioner omfattar alltså i princip alla föreläsningsanteckningar som eleven annars skulle göra med mig i klassrumssituationen. Nu behöver jag inte sätta tid på att föreläsa då eleverna kan få den informationen hemma. Mina elever får alltså ofta i läxa att hemma titta på ett visst videoklipp och göra alla anteckningar och uppgifter som jag går igenom i videoklippet. Under själva lektionen utgår jag från att alla elever gjort sin hemläxa och jag kan sätta tiden på att diskutera och arbeta med ämnet. Poängen med denna metod är alltså att jag som lärare får mycket mera tid för att hjälpa eleverna att tillämpa kunskap samt ge dem individuell handledning.

Arbetar du på samma sätt med denna metod? Vilka erfarenheter har du? Min erfarenhet såhär långt har varit mycket god. Eleverna gör faktiskt sin hemläxa eftersom de annars känner sig rätt bortkomna under lektionstiden då de inte är insatta i vad vi arbetar med.

Jag har skrivit om de digitala verktygen för detta på min webbplats, så gå gärna in här för att se ett exempel på en dylik digital lektion.